When your life is defined by a single action, it changes the concept of time."

Jag behöver stöd. Psykiskt stöd. Fysiskt stöd. All stöd som går. Jag behöver stöd.

Jag önska att min pappa brydde sig mer, att han visste vilket rent helvete jag går igenom. Den smärtan som lever inne i mig. Det som finns i mina tankar. Vilket.. misslyckande jag är.
Men han vet nog bara en sak, att jag är ett misslyckande. Att jag är oönskad.
Är jag hans dotter? Är han min pappa?
fanfanfan jag vill inte det här. Jag tänker gå media (foto) och skita i allt! Jag tänker inte leva på det här sättet.
Jag vill vara fri från tankar och mig själv, jag vill inte se min spegelbild. Jag vill inte höra "allt ordnar sig" det ger mig inte nya hopp. Jag sjunker bara mer, för jag vet att om det ska "ordna" sig så måste jag lägga ner mig och jag kan inte lägga ner mig om jag mår dåligt. Jag skulle ge vad som helst för att kunna säga emot. Jag skulle kunna ge vad som helst för att få ha en vanlig normal familj på två glada ungar, två glada föräldrar och ett stort hus. Jag skulle ge vad som helst för att lyckas i skolan och med mitt liv.
Men det gör inte det.. Ingen kan ge mig det jag begär. Ingen hör mina rop, ingen.
Jag har gjort det igen.

Du log mot mig, en sista gång och du var så lugn. Som om du redan gett dig av. Du såg på mig att jag var rädd, hur kan man nånsin va beredd? Jag fick låna en ängel, som spred sitt ljus i mitt liv. I varje andetag

 

hur du än gör så kmr du alltid att såra mig
vad du än säger kmr det sluta i missförståelse
hur du än rör vid mig kmr jag känna mig rädd
vad du än försöker med kmr det sluta i kaos.

jag försöker att lyckas, men lyckas aldrig
men ändå lägger jag ner tid på att försöka lyckas..

She convinces me that no one cares, she whispers the
pain is to much to bear.